Hur långt vi kommit hittils
Idag är ingen vanlig dag för idag är det denna dagbokens födelsedag!! Detta första inlägg är något historisk. Detta inlägg kommer att handla om hur långt vi kommit hittils. Hittils så har vi kommit så här långt. Vi har kommit så långt så att vi har skickat in en visumsansökan. Efter mycket strul och litet ofrivilligt korresponderande med den berömda bröllopsångerskan Linnea Stegmark (kolla gärna in hennes hemsida. Obs denna blogg är inte oberoende eller objektiv vi gör reklam) så har alltså visumsansökan skickats in. Detta tycker Sara är skönt. Hon grät ungefär så högt så att en människa som bor på våningen över kommer ned och frågar hur hon mår och undrar om alla fönster fortfarande är hela eftersom hennes gråtande skär genom både märg och ben resonerar han så både det även skära genom fönsterna. Men icke kan jag avslöja hennes gråt skar inte genom fönstrena och såvitt jag vet så sitter de kvar hela än idag. Detta var visumsbiten.
Vaccineringsbiten är väl inte lika tja vad skall man säga. Inte lika dramatisk. Vi har vaccinerat oss mot det man behöver förutom Sara som har både Polio och Tyfoid kvar. Men eftersom hon inte vet vad tyfoid är resonerar hon ungefär som hönor inför en slaktare. Eftersom hönorna inte träffat en slaktare innan har de inte hunnit bli rädda för honom (vilket dom borde vara). Nej skämt åsido, vilket skämthumör jag är på är jag alltid sådan undrar ni kanske och svaret är Ja!. Jag är alltid världens roligaste. Sara ska vaccinera sig hur som helst. Hmm jag tror att ni börjar bli duktigt trötta på mig just nu och ni som läser den (0) slipper nog läsa mer inlägg av mig på ett tag eftersom det inte kommer hända speciellt mycket nytt på vår förberedelsefront. Kanske att min kollega och goda vän samt älskare skriva några inlägg men vi får se hur pigg hon är på det. Tjipp å hej så länge!!
Vaccineringsbiten är väl inte lika tja vad skall man säga. Inte lika dramatisk. Vi har vaccinerat oss mot det man behöver förutom Sara som har både Polio och Tyfoid kvar. Men eftersom hon inte vet vad tyfoid är resonerar hon ungefär som hönor inför en slaktare. Eftersom hönorna inte träffat en slaktare innan har de inte hunnit bli rädda för honom (vilket dom borde vara). Nej skämt åsido, vilket skämthumör jag är på är jag alltid sådan undrar ni kanske och svaret är Ja!. Jag är alltid världens roligaste. Sara ska vaccinera sig hur som helst. Hmm jag tror att ni börjar bli duktigt trötta på mig just nu och ni som läser den (0) slipper nog läsa mer inlägg av mig på ett tag eftersom det inte kommer hända speciellt mycket nytt på vår förberedelsefront. Kanske att min kollega och goda vän samt älskare skriva några inlägg men vi får se hur pigg hon är på det. Tjipp å hej så länge!!
Testinlägg
hej jag heter sara k